Adidas · Märkena bakom stilen · Modehistoria · Streetwear
Adidas / Tyskland / Sedan 1949
Tre ränder.
En historia som började långt före vår garderob.
Från en liten skoverkstad i Bayern till löparbanor, fotbollsplaner och hiphop. Hur blev Adidas en del av så många människors stil?
Jag satt och valde varor till butiken och tänkte på mina kunder. Vad skulle passa dem? Vilka former, vilka färger, vilka skor skulle kännas rätt?
Och mitt i allt gick tankarna vidare: wow, vilka häftiga sportvaror det finns. Adidas. Nike. Fila. Tre namn som känns så självklara att man nästan glömmer att vara nyfiken på dem.
Vilka länder kommer de ifrån? Vem kom på idéerna? Hur byggdes företagen? Även när man håller på med mode kan man missa historien bakom märkena som finns alldeles framför en.
Det måste finnas något intressant där, tänkte jag. Så i dag börjar vi med Adidas. Med människorna, skorna och vägen från idrott till det vi väljer att bära.
01 / Innan de tre ränderna
En bagarlärling som ville göra skor.
Adidas kommer från Tyskland. Historien tar sin början i Herzogenaurach i Bayern, där Adolf Dassler föddes 1900. Han kallades Adi. Först utbildade han sig till bagare, men gick vidare till skomakeri. Idrotten var hans stora intresse.1
Efter första världskriget gjorde han om familjens gamla tvättstuga till verkstad. Där reparerade han skor och började utveckla modeller för idrott. När elförsörjningen inte räckte till kopplades en läderbearbetningsmaskin till en cykel. En anställd trampade för att hålla den i gång. Det är en ganska bra bild av hur långt från dagens sportkoncern starten låg.9
År 1924 registrerade Adi och hans äldre bror Rudolf företaget Gebrüder Dassler Schuhfabrik, bröderna Dasslers skofabrik. Det var början på den gemensamma verksamheten. Adidas som eget företag skulle komma senare.1
Läder, metall och två olika roller.
De tidiga modellerna omfattade fotbollsskor med läderdubbar och löparskor med metallspikar. Till Adis spikskor levererade vännen Fritz Zehleins smedja handsmidda spikar. Det handlade om grepp och rörelse, om att få skon att fungera i den idrott där den skulle användas.19
Bröderna delade på arbetet: Adi drev den tekniska utvecklingen, Rudolf försäljningen och marknadsföringen. En bra sko behövde också nå fram till någon som ville bära den.9
Så småningom räckte den gamla tvättstugan inte till. Verksamheten flyttade till större lokaler vid järnvägsstationen. Där tillkom maskiner och fler anställda. Fabriksbilden från 1928 visar den fasen: arbetet hade vuxit, men det låg fortfarande långt före det globala namnet Adidas.9
02 / På världens löparbanor
Olympiska skor före Adidas.
Lina Radke vann 800 meter vid OS i Amsterdam 1928 i brödernas spikskor. Åtta år senare mötte Adi den amerikanske friidrottaren Jesse Owens under spelen i Berlin.13
Olympiska museets samling beskriver en Dassler-sko som Owens bar vid OS 1936: en lätt lädersko med sex handsmidda spikar. Owens tog fyra guld under spelen. Däremot är Adidas egen historik försiktig med berättelsen om exakt vilka skor han använde i samtliga segrar; den kallar bevisläget ofullständigt.23
Det är en viktig skillnad. Kopplingen mellan Owens och Dassler finns dokumenterad, men vi behöver inte göra varje detalj till en säker hjältesaga. Och 1936 hette företaget fortfarande Dassler, inte Adidas.
Historien har också en mörk sida.
Både Adolf och Rudolf Dassler gick med i nazistpartiet 1933. Under kriget ställdes fabriken om till tillverkning av delar till pansarvärnsvapen. Det hör till bakgrunden och går inte att hoppa över när man berättar om företaget. Idrottsframgångarna upphäver inte den historien.4
03 / Ett nytt kapitel
1949: Adidas får sitt namn.
Bröderna delade verksamheten 1948. Den 18 augusti 1949 registrerade Adi sitt eget företag, Adolf Dassler adidas Sportschuhfabrik. Han var 49 år och hade 47 anställda. Platsen var fortfarande Herzogenaurach.26
De tre ränderna blev ett kännetecken på skornas sidor. Tänk på hur mycket som ryms i en så enkel form: den går att känna igen på avstånd, i rörelse och utan att någon behöver läsa ett namn.
Bakom den tydliga symbolen fanns ett praktiskt arbete. Adi och hans hustru Käthe drev verksamheten tillsammans, och samarbetet med idrottare fortsatte att forma utvecklingen.2
04 / Ett genombrott på blöt gräsmatta
Skorna i VM-finalen 1954.
När Västtyskland besegrade Ungern i VM-finalen i Bern 1954 bar laget Adidas. De lätta fotbollsskorna hade skruvdobbar som kunde bytas efter underlaget. På en våt plan var den anpassningen betydelsefull, och segern gav märket stor uppmärksamhet.2
Det betyder inte att en sko ensam vann en fotbollsmatch. Men det visar hur utrustning kan bli en del av en större berättelse: spelarna, förhållandena och hantverket bakom det de har på fötterna.
05 / När sporten får en garderob
Träningsoverallen kliver ut.
År 1967 kom Adidas träningsoverall med Franz Beckenbauers namn. Företaget, som hade byggt sin identitet kring skor, tog nu ett viktigt steg in i kläder. Ränderna gick längs armar och ben.6
Här blir historien särskilt intressant för den som arbetar med mode. Ett plagg kan ha ett tydligt användningsområde från början och sedan få ett eget liv. Träningskläder kan börja handla om hållning, gemenskap och personlig stil.
06 / Från basket till hiphop
Superstar får en ny publik.
Superstar lanserades officiellt 1970 som basketsko, med ovandel i läder och den räfflade gummitån som gav den smeknamnet shell toe. I Adidas arkiv finns en prototyp från 1969, vilket hjälper till att förklara varför båda årtalen förekommer i berättelser om skon.7
År 1986 släppte Run-DMC låten My Adidas. Gruppen bidrog starkt till att föra Superstar från idrottens sammanhang till musiken och streetwear. En basketsko hade blivit del av ett kulturellt uttryck.7
I hiphopens New York möttes sneakers, träningsoveraller, skinnjackor, kepsar och smycken. Människorna som bar kläderna gav dem nya kombinationer och betydelser.8 Det är en annan sorts skapande än det som sker vid ritbordet. Formen finns redan, men sättet att bära den förändrar vad vi ser.
Man kan läsa Adidas historia som ett samspel mellan de här två krafterna: företaget utvecklar utrustningen, och människorna tar den vidare in i sina liv.
07 / Tillbaka bland skorna
Det välbekanta förtjänar en närmare blick.
Jag började med att välja varor och tänka på mina kunder. Nu finns det mer bakom namnet framför mig: en verkstad, två bröder, idrottare, krigshistoria, musik och människor som gjort kläderna till sina egna.
Det är därför jag vill dela sådana här berättelser på Frekvensen. Vi kan tycka om en form och samtidigt vara nyfikna på var den kommer ifrån. Ju mer vi vet, desto mer har vi att utgå från när vi väljer.
Vilket minne väcker de tre ränderna hos dig?
Nästa del i serien handlar om Nike. Därefter fortsätter vi med Fila.
Bakom berättelsen
Källor och bildrättigheter.
Företagets egna arkiv ger årtal och produktbakgrund. Olympiska museet bidrar med föremålsdokumentation och Le Monde med historisk rapportering. Osäkerheten kring Owens skor framgår i texten. Källorna granskades den 11 oktober 2026.
Uppväxt, verkstad, brödernas företag, namn och idrottskontakter.
Delningen, Käthe Dassler, VM 1954 och försiktigheten kring Owens-berättelsen.
Föremålsbeskrivning, material och koppling till Berlin 1936.
Valentin Pérez, 16 augusti 2026. Nazistpartiet, krigsåren och brödernas brytning.
Rudolf Dasslers egen verksamhet och namnet Puma 1948.
Grundandet 1949, Samba 1950, Beckenbauer 1967 och Trefoil 1972.
Prototyp 1969, lansering 1970 och Run-DMC 1986.
Klädernas väg genom musiken och gatans stil.
Pedalkraft, tidiga skomodeller, arbetsfördelningen och den växande fabriken.
Historiska fotografier
Fabriksbilden från 1928 är märkt public domain på den länkade källsidan. Jesse Owens-bilden används under CC BY-SA 3.0 DE med föreskriven kreditering och licenslänk. Båda återges i sina tillgängliga bildutsnitt utan nya ingrepp. Rättighetsuppgifterna gäller respektive fotografi.
Ny bildgestaltning
Inledningsbilden är AI-skapad för Frekvensen med Maziars referensbild, klädval och Le Specs Whiptrash Sand/Aqua som bågreferens. Den föreställer en iscensatt situation, inte ett historiskt fotografi eller en dokumentation av varulagret.
