Maziars tankar · Mode · Personlig stil · Psykologi
Mode, smak och modet att prova
Fult i går. Snyggt i dag.
Vem bestämmer?
En regnig morgon, några förbipasserande och ett par jeans får mig att fundera över vad mode egentligen är. Och vem som har lärt mig vad jag tycker är snyggt.
Jag står vid fönstret och tittar ut på regnet. Människor går förbi där nere. Olika kläder, olika stilar, olika sätt att bära sig själva. Jag följer dem med blicken och börjar tänka på mode.
Sedan vänder jag mig om och sätter mig vid bordet. Blicken hamnar på en av mina tröjor. Är den snygg? Eller tycker jag inte det längre?
Jag tittar på jeansen. Ett par med den där 70-talskänslan, smalare upptill och vida nedtill. Ett par baggy jeans med en helt annan volym. Och så de tajta jeansen. Samma sorts plagg, men så olika uttryck.
Sedan skorna. De där höga sulorna från 70-talet. Och andra former som får mig att tänka: de där är ju skitfula. Dem skulle jag aldrig ta på mig.
Men just där stannar jag upp. Varför säger jag så? Vad är det egentligen jag ser?
01 / Ett plagg, många uttryck
Har plagget förändrats, eller har jag?
Det är det här som är så jäkla intressant. Hur kan något kännas helt rätt under en period och nästan otänkbart under en annan? Hur kan jag först skaka på huvudet åt en form och senare bli nyfiken på den?
Har sömmarna blivit bättre? Har färgen förändrats? Eller har jag börjat se plagget på ett annat sätt?
Det som kändes snyggt för tjugo år sedan behöver inte kännas snyggt för mig i dag. Samtidigt kan jag plötsligt fastna för något som påminner om just den tiden.
Jag vill förstå vad som händer däremellan. Vad har jag sett, vem har jag lyssnat på och vilka kombinationer har fått mig att ändra uppfattning?
Och vad tänker formgivaren? När någon ritar en sko eller förändrar proportionerna på en jacka, hur vet personen att vi är redo? Ser formgivaren något vi andra ännu inte ser? Eller är det först när någon bär plagget på sitt eget sätt som idén blir intressant?
02 / Modet att prova
Någon måste våga först
Det finns människor som är med och driver mode framåt. Jag räknar mig själv till dem.
Jag vågar prova. Ta på mig något annorlunda. Kombinera sådant som andra kanske inte hade satt ihop. Gå ut med något som någon annan tycker är fult, för att jag själv ser något i det.
För mig är det också att vara med och skapa mode. Jag vill kunna pröva en idé innan jag vet om någon annan gillar den.
Det gör mig nyfiken på hjärnan. Vad är det som gör att en person ser en möjlighet där en annan bara ser något konstigt? Är det erfarenhet, fantasi, vana, mod? Och vad händer med vår blick när vi får se en oväntad kombination?
03 / Blicken och människan
Från ett par jeans till en större fråga
Sedan går tankarna vidare till människor. Två personer kan titta på samma ansikte och känna olika saker. Vad är det vi upplever som vackert? Vad kommer från våra egna erfarenheter, och vad har vi tagit med oss från omvärlden?
Jag vill undersöka det här ordentligt. Vad säger forskningen om smak, skönhet och viljan att passa in eller sticka ut? Hur mycket kan förändras, och vad verkar hålla i sig?
Jag började med att titta på regnet och några kläder. Nu sitter jag här med frågor om hur vi människor fungerar. Det är en av anledningarna till att mode och design fortsätter att intressera mig så mycket.
Framför mig finns fortfarande tröjan, jeansen och skorna. Men nu vill jag dröja lite innan jag bestämmer mig för vad jag tycker om dem.
Vilket plagg sa du en gång ”aldrig i livet” om, men började senare tycka om?
Redaktionens research / För den nyfikna
Vad säger forskningen?
Maziars frågor möter sex vetenskapliga arbeten. De ger möjliga förklaringar till skiftande smak. Kopplingarna till jeansen och skorna är våra tolkningar när studierna inte själva har undersökt just dem.
01 / 2017
Vana kan förändra det vi gillar
En metaanalys av 81 artiklar och 268 skattade kurvor fann att upprepad exponering i genomsnitt kunde öka uppskattningen, men också att sambandet kunde plana ut och vända nedåt. Förhållandet varierade med bland annat typen av stimuli och hur de visades.1
Tolkning och avgränsning
Koppling till berättelsen: En ovan jeansform kan alltså tänkas bli lättare att uppskatta när den känns mer bekant. Det är en tillämpning av ett generellt resultat, inte ett direkt test av just våra jeans.
Det här visar studien inte: Studien ger ingen tidsgräns för när någon börjar gilla ett plagg. Den bevisar inte heller att människor till slut gillar allt de ser ofta.
02 / 2007
Smak kan uttrycka vilka vi vill vara
I fyra studier varierade viljan att välja annorlunda med hur starkt ett område uppfattades signalera identitet. Deltagare tog oftare avstånd från majoritetsval eller andra gruppers val när valet kunde säga något om vilka de var.2
Tolkning och avgränsning
Koppling till berättelsen: Vår reaktion kan handla om vem vi förknippar en stil med, inte enbart om formen. Att avvika är också ett socialt ställningstagande.
Det här visar studien inte: Studierna identifierar inte vilka individer som skapar nästa modetrend. Att våga avvika garanterar inte spridning, och resultaten gäller inte alla grupper eller situationer.
03 / 2003
Design kan förena igenkänning och överraskning
Tre studier av konsumentprodukter fann att både typiskhet och nyhet bidrog till att förklara estetisk uppskattning när deras inbördes samband togs med i analysen.3
Tolkning och avgränsning
Koppling till berättelsen: En formgivare kan arbeta med en igenkännbar grund och samtidigt ändra proportion, material eller detalj. Att en överraskande sko kombineras med välbekanta jeans är en möjlig redaktionell illustration.
Det här visar studien inte: Industridesign är inte detsamma som klädmode. Resultatet är ingen universell formel och berättar inte hur varje formgivare tänker eller när en viss publik är redo.
04 / 2014
Hjärnan väger samman flera sorters information
Forskningsöversikten beskriver estetiska upplevelser som ett samspel mellan system för sinnesintryck och rörelse, känsla och värdering samt kunskap och mening.4
Tolkning och avgränsning
Koppling till berättelsen: Att tycka om ett plagg kan därför förstås som mer än att registrera dess färg och linjer. Vad det betyder och vad det väcker kan också ingå i upplevelsen.
Det här visar studien inte: Detta är en forskningsmodell, inte ett test som kan avgöra vad en viss person måste tycka är vackert. Den visar inte att modiga stilskapare har en särskild eller överlägsen sorts hjärna.
05 / 2015
Personlig erfarenhet spelar roll för ansiktssmak
547 enäggspar och 214 samkönade tvåäggspar bedömde ansiktens attraktivitet. Skillnader mellan personers individuella preferenser förklarades i modellen främst av individuella miljöer och erfarenheter, snarare än delade familjefaktorer eller gener.5
Tolkning och avgränsning
Koppling till berättelsen: Det finns stöd för att vår egen livshistoria spelar roll för vilka ansikten vi uppskattar.
Det här visar studien inte: Studien gäller variation i individuella preferenser i ett relativt homogent australiskt urval. Den bevisar varken att biologi saknar betydelse eller att alla skönhetsbedömningar är helt godtyckliga. Människors värde undersöks inte.
06 / 2022 online / 2023 tidskriftsnummer
Klädsmak består av flera dimensioner
En enkät med 500 brittiska deltagare undersökte 34 klädkategorier. Analysen fann fyra preferensdimensioner som forskarna kallade essential, comfortable, feminine och trendy. Man skilde också mellan plagg deltagarna gillade och ägde, gillade men inte ägde samt ägde men inte gillade.6
Tolkning och avgränsning
Koppling till berättelsen: Att uppskatta en stil och att ha den i garderoben är skilda frågor. Klädsmak fångas inte väl av en enda skala från fult till snyggt.
Det här visar studien inte: Deltagarna bedömde klädkategorier i ord, inte enskilda fotograferade outfits. Urvalet var brittiskt. Dimensionerna är inga fasta personlighetstyper eller regler för vem som får bära vad.
För den som vill läsa vidare
Källor & detaljer.
Källorna kontrollerades den 10 oktober 2026. Forskningsarbetena publicerades 2003–2023; årtalen avser publicering. De historiska sidospåren bygger på museets, auktionshusets och modehusets egna uppgifter.
A re-examination of the mere exposure effect: The influence of repeated exposure on recognition, familiarity, and liking. DOI: 10.1037/bul0000085.
Originalartikelns publicerade abstract.
Where Consumers Diverge from Others: Identity Signaling and Product Domains. DOI: 10.1086/519142.
Författarens fulltext.
‘Most advanced, yet acceptable’: typicality and novelty as joint predictors of aesthetic preference in industrial design. DOI: 10.1348/000712603762842147.
Originalartikelns publicerade abstract.
Neuroaesthetics. DOI: 10.1016/j.tics.2014.03.003.
Originalöversiktens publicerade abstract; författararkivets PDF identifierad men inte fulltextläst.
Individual Aesthetic Preferences for Faces Are Shaped Mostly by Environments, Not Genes. DOI: 10.1016/j.cub.2015.08.048.
Författarmanuskript i universitetsarkiv, inklusive urval och begränsningar.
Can Fashion Aesthetics be Studied Empirically? The Preference Structure of Everyday Clothing Choices. DOI: 10.1177/02762374221143727.
Universitetsarkivets fulltext samt publiceringsuppgifter.
Modehusets egen historik över den färgstarka modellen och kopplingen till Judy Garland.
Föremålskatalog med film, årtal, rollfigur och beskrivning av de tre jeansparen.
Museets föremålspost 1974.139. Vinter 1937–38; samarbetet med Dalí och bildens roll som inspiration.
Om bilderna
Samtliga tre bilder är AI-gestaltningar för berättelsen. Modellerna i jeansbilden är fiktiva vuxna. Kläder och skor visas som inspiration, inte som verifierade produktbilder eller dokumentation av morgonens faktiska händelser.
Om undersökningen
Detta är en riktad litteraturgenomgång, inte en systematisk översikt eller ett eget experiment. Ingen av studierna fastställer en tjugoårig trendcykel eller visar att den som klär sig annorlunda har en överlägsen hjärna.
Personlig smak, vad som är modernt och vad vi själva vill bära är olika frågor. Berättelsen är Maziars; forskningsgenomgången och de historiska sidospåren är redaktionella tillägg.
