Kina · Människor · Maziars tankar · Mode
Människan
bakom landet.
Undersökningen om kläder gjorde mig klokare. Och ännu mer nyfiken på varför vi tänker som vi gör.
När jag läste vår undersökning om Kina och kläder blev jag ännu mer nyfiken. Jag lärde mig mycket. Men jag märkte också att frågorna hade börjat handla om mer än tyg, sömmar och prislappar.
Varför känner jag förtroende för ett landsnamn och tvekar inför ett annat? Hur mycket vet jag själv? Och hur mycket har jag tagit med mig från sådant jag har hört?
Jag vill börja med det som är viktigast för mig. Jag värdesätter människor lika, oavsett hudfärg, ursprung eller var i världen de lever. Jag har aldrig förstått hur någon kan tro sig känna en människa genom att bara veta var hon kommer ifrån.
Det är samma sak som skaver när jag tittar på mode. För mig finns det något vackert i att människor skapar, provar och uttrycker sig. En form kan väcka min nyfikenhet innan jag ens vet vem som har ritat den. Ett par glasögon, en tröja eller ett tyg kan få mig att vilja förstå mer.
Sedan kommer etiketten. Och med den kommer alla föreställningar vi redan bär på.
Glasögon ändrar allt.
Kläder har inga ögon. De vet inte vem som tar på sig dem. För mig handlar mode om egna idéer och friheten att uttrycka dem.
Här låter jag den bruna HUF-kepsen möta Lake Vostok Radicas brunmönstrade båge. De blå glasen tar upp jeansjackans färg, och den ljusa sherpakragen ramar in ansiktet. Några detaljer, och hela uttrycket förändras.
Jag vill att Frekvensen ska ge kvinnor mod att välja sin egen stil. Den friheten backar jag gärna upp genom att själv prova.
Jackan är en dammodell. Till hela looken hör också vida Double Knee-jeans och vetefärgade damboots. Se passform och storlekar på produktsidorna. T-shirten är styling och säljs inte hos oss.
När landet får svara för allt
Jag funderar på vad vi egentligen menar när vi säger ”jag vill inte köpa från det landet”. Handlar det om en dålig erfarenhet av en vara? Om arbetsvillkor? Om en regering? Eller om en bild av människorna där?
Det är olika frågor. Jag vill kunna kritisera ett politiskt beslut, undersöka en fabrik och bedöma ett plagg utan att göra människorna i ett helt land ansvariga för samma sak.
Det gäller också åt andra hållet. Min nyfikenhet på kinesiskt hantverk får inte göra mig mindre intresserad av hur arbetarna har det. Om människors lika värde är min utgångspunkt behöver jag bry mig om den som syr, den som säljer och den som bär plagget.
Vad händer när vi tittar bakom märket?
Här blev de nya uppgifterna om Nike och Adidas intressanta för mig.
Nike uppger att fabriker i Kina tillverkade ungefär 16 procent av NIKE Brands skor och 12 procent av NIKE Brands kläder under räkenskapsåret 2026. Det året avslutades den 31 maj. Det är uppgifter om just varumärkets produktion, inte om hela världens kläder. 1
Adidas beskriver i sin årsredovisning för 2025 hur nästan all produktion läggs ut på oberoende tillverkare. Företaget lämnar detaljerade produktspecifikationer, medan tillverkarna bidrar med sin kunskap om material och produktion. 2
Jag tycker att det gör min ursprungliga fråga ännu mer intressant. Ett namn på framsidan och ett tillverkningsland på insidan berättar om olika delar av samma produkt. Mellan dem finns människor, beställningar och överenskommelser.
Det betyder fortfarande inte att en billig märkesvara på nätet är äkta. En fabriksberättelse behöver kunna styrkas. Men kinesisk tillverkning är uppenbarligen förenlig med produktion åt etablerade märken. Landet ensamt kan inte avgöra saken.
Vilken del av världen får jag se?
Sedan kommer frågan om information. Jag vill förstå hur min egen bild av världen har vuxit fram. Vilka röster har jag lyssnat på? Vilka har jag nästan aldrig hört? Vilka påståenden känns sanna mest för att jag känner igen dem?
Här behöver jag också vara noggrann. Statlig censur, en redaktions nyhetsurval och innehållet som en plattform rekommenderar är olika saker. De behöver undersökas var för sig.
Freedom House beskriver i sin Kina-rapport för 2025 omfattande statlig censur och allvarliga följder för människor som uttrycker sig på nätet. EU:s rättighetsstadga slår samtidigt fast yttrande- och informationsfrihet samt respekt för mediernas frihet och mångfald. En rättighet i en lagtext är inte en utvärdering av hur varje land fungerar i praktiken. Vi behöver granska både reglerna och verkligheten. 3, 4
För mig blir frågan därför: vem har möjlighet att tala, vem kan säga emot och vad händer med den som gör det?
Jag vill läsa fler perspektiv och kunna ändra mig. Det kräver också att jag frågar vilka belägg som finns. Två motsatta berättelser blir inte lika trovärdiga bara för att de står på varsin sida.
Kan jag hålla politiken utanför mode?
Jag önskar att jag alltid kunde börja i mötet med människan och hennes uttryck. Samtidigt handlar kläder också om arbete, handel och villkor. Där kommer politiska beslut in i bilden.
Ett konkret exempel är EU:s beslutade förbud mot produkter tillverkade med tvångsarbete, som börjar tillämpas den 14 december 2027. Det omfattar produkter oavsett ursprung, även sådana som tillverkats inom EU. 5
Den principen är viktig för mig: granska vad som har hänt och tillämpa samma krav. Jag vill förstå vad en regel ska skydda, vilka belägg som finns och hur den påverkar människorna i kedjan. En välgjord söm räcker inte som svar på hur någon har blivit behandlad.
Tillbaka till mitt eget val
När jag sitter och väljer en vara till Frekvensen är det mycket att ta ställning till. Jag vill att den ska kännas rätt. Jag vill förstå kvaliteten, priset och vägen fram till kunden. Och jag vill kunna stå för det jag berättar.
Jag blir inte färdig med de frågorna genom en enda undersökning. Den har snarare gett mig fler saker att vilja lära mig.
Det är kanske det jag uppskattar mest: att få stanna upp, upptäcka att jag hade fel om något och sedan se lite mer än jag såg från början.
Nästa gång jag läser ett landsnamn på en etikett vill jag låta det väcka en fråga. Vem har gjort det här? Vad kan vi ta reda på om arbetet bakom?
Har du själv någon gång ändrat uppfattning om ett land, ett märke eller ett plagg när du fick veta mer?
Nästa gång jag läser ett landsnamn på en etikett vill jag låta det väcka en fråga.
Källor & detaljer.
Faktauppgifter kontrollerade den 8 oktober 2026. Företagens rapporter används för deras egna produktionsuppgifter. Tankarna och värderingarna bygger på Maziars berättelse.
Avsnittet Manufacturing. NIKE Brand, året avslutat 31 maj 2026.
Sourcing and Supply Chain. Företagets egna uppgifter om produktion och tillverkningspartner.
Organisationens landanalys. Rapportperiod 1 juni 2024–31 maj 2025.
Yttrande- och informationsfrihet. En rättslig utgångspunkt, inte en utvärdering av varje medlemsland.
Förordning (EU) 2024/3015. Tillämpning från 14 december 2027.
Bilden och varorna
Porträtten är AI-gestaltningar skapade för berättelsen med Maziars godkända ansikts- och klädreferenser. Produktkorten visar modellernas separata originalbilder från Frekvensens sortiment.
Scala Black gestaltas i handen. Klockan är Casio G-SHOCK Frozen Forest i vit/grått. Kängorna är Timberland Premium Puffer Bright White.
Närporträttet visar den bruna HUF Old Town Road Trucker Hat Tan, Levi’s Sherpa Trucker och Marni Lake Vostok Radica. Till hela kombinationen hör även Carhartt WIP Double Knee Pant i Blue Worn Used och Timberlands vetefärgade pull-on-boots. Den bruna T-shirten är styling.
Aktuella priser, storlekar och tillgänglighet finns på produktsidorna.
Om undersökningen
Texten är en personlig fortsättning med avgränsade faktaexempel. Den försöker inte mäta alla mediers påverkan eller förklara hela relationen mellan Kina och Europa.
Vi skiljer mellan människor, företag och regeringar, mellan värderingar och belägg, och mellan en beslutad regel och när den börjar tillämpas.
